Arbetslös och trött!
Hur går detta ihop? Imorse när telefonen ringde då drömde jag att det var sambons telefon så i sömnen bad jag honom svara, tills jag vaknade och insåg att det var min telefon som vibrerade febrilt på det så kallade sängbordet, som egentligen är en låda som är Mrs Di`s (en lampa) sängplats. Alla som känner mig vet att jag inte svarar i telefon före klockan tio och ändå är det någon som ringer mig klockan åtta. Hm, känns som att det borde vara någon från vikariepoolen, men jag förtränger det och låtsas inte om det eftersom mitt dåliga samvete annars äter upp min hjärna. Känns som att jag börjar vänja mig vid den här hemmafrurollen vilket resulterar i minst en kanna kaffe om dagen, besök på rullande band och en del bloggande. När jag väl lyckas somna i det här iskalla sovrummet går det inte att piggna till klockan åtta. Varför i hela fridens namn är det ingen som uppfinner en kvällsskola? Tänk er vad det skulle vara underbart att kunna gå till jobbet vid två och dessutom kanske man skulle få arbeta med vakna ungdomar, vilket jag garanterar att man inte gör i dagsläget. Alla elever halvsover när vi tittar på film om andra världskriget, antingen för att det är oerhört ointressant eller för att de helt enkelt inte bryr sig om att vakna upp ur skönhetssömnen. Jag vet att jag var likadan själv när jag gick på högstadiet så varför försöker jag helt plötsligt att leka fröken och få ungdomarna att piggna till från den djupa dvala de befinner sig i? Helt obegripligt!
Ett gott skratt...
Ja tro inte att jag har några planer på att berätta någon rolig historia för er, inte idag i alla fall. Omsättningen på människor har varit enorm hemma hos mig idag. Detta kan bero på ett antal saker
1) människor trivs hemma hos mig!
2) Jag hade köpt hem en "öppen prinsesstårta" idag, vilket innebär att den är öppen på ovansidan och fylld med bär.
3) Att jag hade bakat kärleksmums!
4) Jag har gott kaffe! (Gevalia ekologiskt)
5) Man får röka hos mig,under fläkten.
6) Lillhagen har öppnat igen, hemma hos mig!
Hur som helst, kul har det varit eftersom jag numera är uttråkad, nyförlovad (tjohoo), arbetslös och snart 25, suck. Dessutom trodde jag aldrig att jag skulle kunna ha så fruktansvärt roligt med min mamma och hennes vänner. Jag har svårt att avgöra vem som är galnast. Syrran sitter under fläkten och dricker cola samtidigt som hon sms:ar, i köket är det hög ljudnivå trots att vi bara är två 24- åringar (genomsnittsåldern blir det nog), en 18-åring och två galna 45-plusare. Jag lyckas på något vänster överrösta de andra hönorna i gården och ställer följande fråga till syrran:
- Är du sociala klubben idag eller? (kanske snarare ett påhopp än en fråga). Då svarar hon med en hink ironi:
-Ja, för alla pratar med alla.
Jag tror inte att någon hörde vad någon annan sa förrutom när polaren fällde kommentaren: "mina bröst är ju för fan ovänner, de pratar inte ens med varandra, dina är ju för fan bästisar, gifta och har ett litet barn där emellan, tuttsvett, dessutom ska du se dem utan bh, de kräks på varandra" hahaha. Kan man göra annat än att skratta. I sovrummet vid datorn sitter de två grundarna till Didesign ( .se) och spånar på nya idéer till möbelmässan i Stockholm, och inte nog med att de känner press på sig att komma på något bra tvingas de dessutom lyssna på kackel från köket, två meter bort. Det var en intensiv timme av vindrickande, tårtätande, någon åt pizzasallad, rökning, kaffedrickande, provande av kläder och ett par tappra försök till att hitta något sexigt att ha på sig till festen på fredag. Och där sitter jag, pratglad i vanliga fall, men utan att lyckas få en syl i vädret. Skönt faktiskt, att för en gångs skull kunna vara den som lutar sig tillbaka och låter andra sköta snacket, göttans med sådana vänner. Det gillar vi, jag och Earl ;)
Jag tror att jag får slå mig själv i huvudet varje morgon för att påminna mig själv om vilka underbara vänner jag har och att jag slipper tillbringa hösten i Växjö. Ni förstår nog inte hur skönt det är att slippa campus och alla föreläsningar. Det kanske inte är så dumt att vara nyförlovad hemmafru!?
Förresten, tack för de superfina presenterna fröken Bambis.
1) människor trivs hemma hos mig!
2) Jag hade köpt hem en "öppen prinsesstårta" idag, vilket innebär att den är öppen på ovansidan och fylld med bär.
3) Att jag hade bakat kärleksmums!
4) Jag har gott kaffe! (Gevalia ekologiskt)
5) Man får röka hos mig,under fläkten.
6) Lillhagen har öppnat igen, hemma hos mig!
Hur som helst, kul har det varit eftersom jag numera är uttråkad, nyförlovad (tjohoo), arbetslös och snart 25, suck. Dessutom trodde jag aldrig att jag skulle kunna ha så fruktansvärt roligt med min mamma och hennes vänner. Jag har svårt att avgöra vem som är galnast. Syrran sitter under fläkten och dricker cola samtidigt som hon sms:ar, i köket är det hög ljudnivå trots att vi bara är två 24- åringar (genomsnittsåldern blir det nog), en 18-åring och två galna 45-plusare. Jag lyckas på något vänster överrösta de andra hönorna i gården och ställer följande fråga till syrran:
- Är du sociala klubben idag eller? (kanske snarare ett påhopp än en fråga). Då svarar hon med en hink ironi:
-Ja, för alla pratar med alla.
Jag tror inte att någon hörde vad någon annan sa förrutom när polaren fällde kommentaren: "mina bröst är ju för fan ovänner, de pratar inte ens med varandra, dina är ju för fan bästisar, gifta och har ett litet barn där emellan, tuttsvett, dessutom ska du se dem utan bh, de kräks på varandra" hahaha. Kan man göra annat än att skratta. I sovrummet vid datorn sitter de två grundarna till Didesign ( .se) och spånar på nya idéer till möbelmässan i Stockholm, och inte nog med att de känner press på sig att komma på något bra tvingas de dessutom lyssna på kackel från köket, två meter bort. Det var en intensiv timme av vindrickande, tårtätande, någon åt pizzasallad, rökning, kaffedrickande, provande av kläder och ett par tappra försök till att hitta något sexigt att ha på sig till festen på fredag. Och där sitter jag, pratglad i vanliga fall, men utan att lyckas få en syl i vädret. Skönt faktiskt, att för en gångs skull kunna vara den som lutar sig tillbaka och låter andra sköta snacket, göttans med sådana vänner. Det gillar vi, jag och Earl ;)
Jag tror att jag får slå mig själv i huvudet varje morgon för att påminna mig själv om vilka underbara vänner jag har och att jag slipper tillbringa hösten i Växjö. Ni förstår nog inte hur skönt det är att slippa campus och alla föreläsningar. Det kanske inte är så dumt att vara nyförlovad hemmafru!?
Förresten, tack för de superfina presenterna fröken Bambis.
Fuck you all!
Jaha, nu har man "äntligen" skaffat sig en blogg också. Precis som att det inte räcker med ett hundratal sidor som jag redan har registerat mig på de senaste året och som jag så klart har glömt både användarnamn och lösenord till. Men vad gör det, när livet är fullt med fler problem än så. Ja till en början verkar det som att 50-talisterna ALDRIG planerar att gå i pension, vilket har resulterat i att jag har blivit en "datanörd" i mitt sökande efter ett vettigt lärarjobb. Hm, jag gör det mesta av en anledning och så även detta införskaffande av blogg. Jag har insett att mitt liv är FÖR händelserikt och för att inte kväva alla vänner med det så berättar jag det för er, eftersom ni ändå inte känner mig. Kan ju börja med att tala om att det inte finns någon särskilt snygg layout på denna sida heller, men eftersom jag inte orkar bry mig så här dags så får det vara så här, tills jag får ork att bry mig.
Först och främst undrar jag varför människor älskar att gotta sig i andra människors olycka? Varför kan folk aldrig sköta sitt eget liv och inte lägga sig i andra människors privatliv? Är det för att deras egna liv är så förbannat tråkiga så att de tvunget måste hitta något samtalsämne när de väl träffar sina vänner över en kaffe eller är det för att de helt enkelt är så oerhört efterblivna i sitt tänkande? Visst har vi alla ägnat oss åt att fälla en kommentar till sällskapet om tjejen i röd tröja som står i baren och råhånglar med en vilt främmande karl, inte för att det är något större fel i det, eller om grannen vars röda porrbelysning tänds varje gång han får nattligt besök, men inte har vi väl någonsin ägnat åt oss att analysera sönder andras liv och på köpet ha det som enda samtalsämne när vi umgås. Vad är det för fel på er som gör sånt? Jag kan skriva ett inlägg varje dag om människor i min omgivning, vilka jag för övrigt inte umgås med, som hittar något att snacka skit om varje dag och konstigt nog lyckas de alltid hitta en ny krydda att använda. Men, jag gillar Earl, så jag väntar på att dessa människors dåliga karma ska drabba dem en vacker dag, om vi nu någonsin får en sådan i Sverige, och då ska jag sitta på första raden och skratta.
Jag är faktiskt inte så negativ, även om det låter så, bara trött på alla som sitter hemma och rullar tummarna och väntar på att storken ska komma med lite nytt skvaller. Jag säger bara: Fuck you all!!
Först och främst undrar jag varför människor älskar att gotta sig i andra människors olycka? Varför kan folk aldrig sköta sitt eget liv och inte lägga sig i andra människors privatliv? Är det för att deras egna liv är så förbannat tråkiga så att de tvunget måste hitta något samtalsämne när de väl träffar sina vänner över en kaffe eller är det för att de helt enkelt är så oerhört efterblivna i sitt tänkande? Visst har vi alla ägnat oss åt att fälla en kommentar till sällskapet om tjejen i röd tröja som står i baren och råhånglar med en vilt främmande karl, inte för att det är något större fel i det, eller om grannen vars röda porrbelysning tänds varje gång han får nattligt besök, men inte har vi väl någonsin ägnat åt oss att analysera sönder andras liv och på köpet ha det som enda samtalsämne när vi umgås. Vad är det för fel på er som gör sånt? Jag kan skriva ett inlägg varje dag om människor i min omgivning, vilka jag för övrigt inte umgås med, som hittar något att snacka skit om varje dag och konstigt nog lyckas de alltid hitta en ny krydda att använda. Men, jag gillar Earl, så jag väntar på att dessa människors dåliga karma ska drabba dem en vacker dag, om vi nu någonsin får en sådan i Sverige, och då ska jag sitta på första raden och skratta.
Jag är faktiskt inte så negativ, även om det låter så, bara trött på alla som sitter hemma och rullar tummarna och väntar på att storken ska komma med lite nytt skvaller. Jag säger bara: Fuck you all!!
